Fördjupning: ProBok – en proveniens- och bokbandsdatabas

Helena Strömquist

Innehållet i denna fördjupningsartikel publiceras, när inget annat anges, enligt licensen CC BY-NC-ND 3.0.

Åren 2010 till 2011 fick jag möjlighet att arbeta med utvecklingen av en databas som skulle dokumentera provenienser och bokband i forskningsbibliotekens samlingar av äldre tryck. Databasen heter ProBok (http://probok.alvin-portal.org/alvin/) och medel för projektet hade lämnats av Riksbankens Jubileumsfond efter ansökan av kulturarvsansvariga vid Uppsala och Lunds universitetsbibliotek, Per Cullhed och Björn Dal. Arbetet med databasen leddes i Uppsala av Maria Berggren och i Lund av mig Helena Strömquist. Stefan Andersson vid UUB ansvarade för de it-tekniska delarna av projektet.

ProBok innehåller böcker från handpress- och tidig maskinpressperiod (fram till 1870) och den dokumenterar böckernas inbindning och deras provenienser. I databasen kan man söka fram hur en bok ser ut, vilken bandtyp och material den har bundits i, hur den är dekorerad, vem som bundit in den, när och var det har skett. I proveniensdelen hittar man uppgifter om alla sorts spår av användning som lämnats i boken, från understrykningar och klotter i den tryckta texten över ägaranteckningar, exlibris till bibliotekssignaturer. ProBok är ett exempel på hur man genom digitalisering kan tillgängliggöra samlingar på ett nytt sätt och skapa metadata ur ett källmaterial som tidigare inte funnits att tillgå för vare sig forskning, för undervisning eller allmänheten.

Databasen ProBoks söksida

Skärmavbild från databasen ProBoks söksida: http://probok.alvin-portal.org/alvin/ (2013-10-10).

ProBok-databasen är en del av arbetet med utvecklingen av en nationell plattform för forskningsbibliotekens samlade digitaliserade kulturarvsmaterial. Alvin-plattformen (archives & digital libraries virtual image network) byggs vid Enheten för digital utveckling vid Uppsala universitetsbibliotek. Fördelarna med en större plattform för digitaliserat kulturarvsmaterial är flera. Man kan dra nytta av tekniska lösningar, auktoritetsregister och andra funktioner som kan vara gemensamma för alla databaser på plattformen. Alla databaser inom Alvin ingår också i en större kontext av digitaliserat material som användarna kan söka i, det kan vara bilder, bokband, provenienser och olika typer av handskriftsmaterial. Med Alvin bygger man alltså en digital infrastruktur med ett långsiktigt perspektiv på förvaltning, ekonomi och utveckling av digitaliserat kulturarvsmaterial som biblioteken gemensamt ansvarar för.

I ProBok-databasen digitaliseras boken i sin egenskap av fysiskt föremål och källdokument. Den traditionella verkrelaterade informationen finns med som en del av ProBok – i form av en bibliografisk post – men tyngdpunkten ligger på analysen och dokumentationen av det fysiska dokumentet, på boken som artefakt som ingått och ingår i ett bokhistoriskt kretslopp. Materiella egenskaper, band- och dekortekniker och form hos artefakten redovisas. I proveniensdelen redogörs för enskilda och institutionella ägare och de spår de lämnat i boken. Varje enskilt objekt i ProBok kopplas till aktörer (förläggare, tryckare, bokbindare, handlare och bokägare) som varit involverade i dess publicering, produktion och spridning. På detta sätt ger ProBok möjlighet att följa bokens materiella produktion, spridningsvägar och reception både på mikro- och makronivå.

Två bokhistoriska modeller som beskriver processer inom grafisk kommunikation och det grafiska dokumentets livscykel har inspirerat ProBokformatet och kan appliceras på en ProBokpost. Den ena modellen är Robert Darntons kommunikativa kretslopp, den pekar ut aktörer i bokhistoriska processer. Den andra är Thomas Adams och Nicholas Barkers livscykelmodell vilken beskriver själva dokumentets livslopp.[1]

ProBokposten består av tre delar: tryckbibliografisk information, banddokumentation och provenienshistorik. Den bibliografiska posten är utförd i Libris enligt katalogiseringsregler för äldre tryck och hämtas därifrån till ProBok.

Bibliografisk information i ProBok

Bibliografisk information i en ProBokspost, hämtad från Libris. ProBok 715, skärmavbild: http://probok.alvin-portal.org/alvin/record.jsf?pid=alvin-record%3A15715&cid=3 (2013-10-10).

Bandbeskrivning och provenienshistorik i ProBok

Bandbeskrivning och provenienshistorik i en ProBokpost. ProBok 715, skärmavbild: http://probok.alvin-portal.org/alvin/record.jsf?pid=alvin-record%3A15715&cid=3 (2013-10-10).

Bandbeskrivningen i posten har tre underavdelningar; den första dokumenterar bandets ursprung, den andra beskriver bandtyp, material, teknik och form, den tredje underavdelningen beskriver bandets dekor. I ProBokpostens tredje del redovisas bokens provenienser. Den bygger på dokumentation av proveniensbelägg, en materiell/teknisk beskrivning av beläggen samt attribuering av varje enskilt belägg till en person eller institution.

Varje ProBokpost innehåller också en utförlig bildredovisning med åtminstone 11 bilder per bok. Bilderna har mycket hög upplösning och utgör ett kraftfullt verktyg för visuella analyser av dokumentets materiella egenskaper och dess innehåll. Material, färger och tekniker liksom handskriftens detaljer kan studeras i kraftig uppförstoring i bilderna. Bilder av det här slaget är en av digitaliseringens stora fördelar. De ersätter givetvis inte dokumentet eller forskares behov av en fysisk bedömning av ett material men de bidrar till arbetet med att analysera och tolka dess egenskaper och innehåll. Bilder av hög kvalitet är ett exempel på hur digitaliserat källmaterial utgör nya verktyg för humanistisk forskning.

Högupplöst bild av bok i ProBok

En förgylld och ciselerad kant på boken i kraftig förstoring. ProBok 656, skärmavbild: http://probok.alvin-portal.org/alvin/record.jsf?pid=alvin-record%3A15656&cid=17 (2013-10-10).

Insida av pärm till bok i ProBok

Sophia Juliana Forbus anteckningar på insidan av pärmen till sin bok. Samma som ovan, ProBok 656, skärmavbild: http://probok.alvin-portal.org/alvin/record.jsf?pid=alvin-record%3A15656&cid=17 (2013-10-10).

För att skapa en sammanhållen uppsättning metadata i kravspecifikationen till ProBok fick vi göra ett omfattande materialbibliografiskt utvecklingsarbete. Termuppsättningen finns nu i en svensk och en engelsk version.

I ett framskridet skede av arbetet med ProBok inleddes ett europeiskt samarbetsprojekt för att ta fram en engelskbaserad tesaurus, Language of Bindings (LoB), för beskrivning och dokumentation av bokband. Arbetet leds av professor Nicholas Pickwoad vid Ligatus Research Centre, University of the Arts London. Inom ProBok har vi aktivt bidragit till LoB:s innehåll och vi har också justerat en del termer i ProBok med anledning av det gemensamma arbetet.

Både ProBoks termer och LoB är ordnade enligt Simple Knowledge Organisation System (SKOS), ett formellt språk och en standard för beskrivning av taxonomier, tesaurer och kontrollerade vokabulärer inom kunskapsdomäner.[2] ProBoktermernas SKOS heter BokbandsSpråk. Att ordna termer i en SKOS innebär att data inom olika kunskapsfält och datasystem kan delas, användas, förmedlas och relateras till andra terminologier och databaser som data. Information i databaser kan mappas genom en SKOS, d.v.s. information i olika databaser med likartat innehåll görs sökbart parallellt med hjälp av frågespråk. Data kan också importeras och exporteras mellan datasystem.

Mappning av ProBok mot CRM av Martin Doerr

© Martin Doerr. Denna mappning av ProBok mot CRM är utförd av professor Martin Doerr i samband med en workshop som projektmedlemmarna deltog i vid Institute of Computer Science, Foundation for Research and Technology, Heraklion, Grekland, september 2011.

Termer i BokbandsSpråk och Language of Bindings är ordnade under ett antal huvudkoncept. Dessa är hämtade från ICOMs CIDOC Conceptual Reference Model som är en formell ontologi för dokumentation av kulturarv.[3] När ett kunskapsområdes ontologi kompletteras med en formaliserad terminologi för detta område och databaser och andra informationssystem ”mappas” mot dessa, kommer systemen att kunna kommunicera med varandra på ett meningsfullt sätt och i stor skala. Då har vi realiserat visionen om den semantiska webben.

Att ta fram en terminologi i SKOS-form är ett omfattande arbete, men på lång sikt är det väl investerad tid. Metadata får ett större värde för forskningen och är hållbar i ett längre tekniskt/digitalt perspektiv. BokbandsSpråk innehåller omkring 300 termer, LoB ännu fler.[4]

Sida med sökresultat i ProBok

En sökning i ProBok på ”De la Gardie” ger 31 träffar, sökresultatet avgränsas i tid och rum, geografiskt och avseende språk.

I ProBok kommer man i framtiden att kunna skapa digitala bibliotek av böcker som finns spridda över olika institutioner. Böckerna kan grupperas och studeras på en rad olika sätt beroende av vilka metadata som man väljer. Materiella egenskaper och framställningstekniker i bokbanden kan analyseras. Dekortekniker och ornament inom grafisk produktion kan knytas till en större kulturell kontext i tid och rum. Distribution och handel med böcker kan studeras genom priser och bokens varierande materiella former. Enskilda personers och institutioners böcker kan samlas ihop, grupper av bokägare kan sökas fram och deras bokinnehav studeras; kvinnor, präster och läkare för att bara nämna några. Läspraktiker kan studeras genom anteckningar och bokinnehav. Spridning och reception av texter kan bekräftas genom attribuering av enskilda böcker till personer. Nätverk, kontakter och kulturella praktiker kopplade till boken som materiellt objekt och förmedlare av idéer och kunskap kommer också att kunna utforskas.

ProBokdatabasen är resultat av ett samarbete mellan forskare och en kulturarvsinstitution där vi tillsammans lyckats förmedla och tillgängliggöra ett traditionellt biblioteksmaterial på ett nytt sätt. Länkningen till Libris är en mycket betydelsefull del av ProBokprojektet. På lång sikt, när databasen fyllts på, kommer den att synliggöra bibliotekens äldre samlingar på ett mycket effektivt sätt.

Flera av världens främsta och största universitetsbibliotek, bland andra Harvard, Princeton, Oxford, Gent och München, deltar idag i Googles biblioteksprojekt i vilket miljontals copyrightbefriade tryck digitaliseras i fulltext och görs tillgängliga via internet.[5] Det finns andra liknande projekt. Inom överskådlig framtid kommer väsentliga delar av de svenska forskningsbibliotekens äldre utländska samlingars tryckta texter att finnas tillgängliga i fulltext genom Google och andra kommersiella aktörer. Kvaliteten på den digitalt förmedlade texten varierar men den finns där för alla att ta del av i läsbar form.

För forskningsbibliotekets tryckta kulturarv handlar det framtida digitaliseringsscenariot därför mindre om att digitalisera ”text on demand” i svartvita bläddringsbara filer som tillgängliggörs över internet på bibliotekens hemsidor och i digitala kataloger. Undantaget här är givetvis det nationella trycket som borde vara nationalbibliotekens ansvar att tillgängliggöra digitalt.

Det handlar mer sannolikt om att upprätthålla kunskap och kompetens om bibliotekens samlingar i sig, deras historiska kontext och den källinformation som boken som artefakt är bärare av. Det är i det här avseendet som bibliotekens samlingar är unika och inte kan ersättas av Googles eller andra kommersiella aktörers digitala filer. Avsevärda delar av bibliotekens äldre samlingar är också döda i ett verkperspektiv och har förlorat sitt informationsvärde som texter. Som historiska artefakter och som ett materiellt uttryck för intellektuell och konstnärlig utveckling och spridning av idéer i tryckt form under tidigmodern och modern tid utgör de emellertid ett betydelsefullt forskningsmaterial och kulturarv.

Det är också denna typ av information som databaser som ProBok kan förmedla och som därför är värdefulla för institutionerna själva, forskare, studerande och allmänhet.

Läs också:

Betydelser av digitalisering

av Jessica Parland-von Essen och Kenneth Nyberg


[1] Robert Darnton, ”What Is the History of Books?”, Daedalus, Summer 1982, s. 65–83. Thomas Adams & Nicolas Barker, ”A new model for the history of the book”, Nicolas Barker (red.), A potencie of life: books in society: the Clark Lectures 1986–1987 (London: British Library, 1993).

[2] SKOS Simple Knowledge Organization System Primer: http://www.w3.org/TR/2009/NOTE-skos-primer-20090818/ (2013-10-10).

[3] Definition of the CIDOC Conceptual Reference Model: http://www.cidoc-crm.org/docs/cidoc_crm_version_5.1-draft-2013May.pdf och http://www.cidoc-crm.org/official_release_cidoc.html (2013-10-10).

[4] BokbandsSpråk är under publicering och är för närvarande inte tillgänglig. Vill man ta del av den kan man vända sig till författaren.

[5] Googles bokprojekt finns beskrivet på: http://books.google.com/googlebooks/library.html och http://books.google.com/googlebooks/partners.html (2013-10-10).

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s