En av de grundläggande förändringsprocesser som påverkat alla vetenskapliga discipliner under de senaste decennierna är digitaliseringen av både själva forskningsarbetet och den vetenskapliga kommunikationen. Vid universiteten har medvetenheten om de utmaningar detta medför ökat på senare år, men förhållningssättet till informationsteknologiska metoder blir ibland okritiskt eller aningslöst på grund av att tekniken är så tillgänglig att vi inte ser hur avancerade program och tekniska processer formar det vi gör. Därmed är det viktigt att historiker, liksom de som ansvarar för insamling och bevarande av kulturarvet, har en grundläggande förståelse för de tekniska aspekterna av sitt arbete och de frågor detta aktualiserar för forskning och samverkan både inom och utom kulturarvssektorn.

Arbete med digitala material och verktyg kräver mycket reflektion och omsorgsfull planering. Varje projekt är unikt, men det finns ändå anledning att känna till en del grundläggande saker. Eftersom vi alla arbetar med datorer numera gäller detta i praktiken var och en som arbetar med forskning. Med tanke på att vi i dag har mera potentiella digitala källmaterial än någon annan typ av källor, och att framtidens historiker kommer att ha främst digitala material för att rekonstruera eller förklara vår tid, är detta ett brännande problem även för kulturarvsinstitutioner som arkiv, bibliotek och museer.

Internationellt är digital humaniora (Digital Humanities, ofta förkortat DH) redan ett stort och växande fält och i såväl Finland som Sverige pågår arbete baserat på avancerade tekniska lösningar, till exempel Zacharias Topelius Skrifter (http://topelius.fi/) och den svenska Litteraturbanken (www.litteraturbanken.se/). På engelska finns vid det här laget en omfattande, delvis ganska specialiserad litteratur, men på svenska är det fortfarande ont om mer översiktliga arbeten som ger en bred ingång till ämnet.

Syftet med det projekt vi presenterar här är att producera en bok som fyller en sådan funktion, och som samtidigt tar upp de mer kunskapsteoretiska och principiella metodologiska frågor som den digitala utvecklingen väcker. Fokus ligger huvudsakligen på historisk forskning och bevarandefrågor knutna till material som används där, men stora delar av boken bör ha relevans även för det humanistiska fältet i vidare mening. För närvarande pågår en uppdatering av den första versionen som kom ut under 2013 och 2014 (version 1).

Projektets målsättning är en framställning som i första hand ska ge en bred översikt, men på ett antal punkter innehåller den också fördjupningar av varierande omfattning. Rikligt med länkar och hänvisningar ska leda läsaren vidare till mer specialiserad litteratur och externa digitala resurser för ytterligare fördjupning och/eller exemplifiering av de företeelser som behandlas.