Fördjupning: Open Access-böcker – vad säger forskningen?

Yrsa Neuman

Open Access är inte bara beskrivningen av en elektronisk publikationsform, utan också en ideologi vars mål är att så stor del av forskningspublikationerna som möjligt ska göras tillgängliga gratis. Den här rörelsen är en reaktion på the serials crisis, den ofantliga prisstigningen på prenumerationer på akademiska tidskrifter. Men den är också ett vetenskapspolitiskt ställningstagande: vetenskapen produceras för alla människor, i alla samhällen, och därför ska dess resultat inte hållas svårtillgängliga bakom till exempel betalmurar. Idag finns många forskare på universitet världen över vars bibliotek inte har råd med den litteratur de skulle behöva. Samtidigt är mycket av forskningen idag betald av stater, och man kan förvänta sig att också resultaten bör ges över till samhället i bred mening.

De mesta OA-ideologerna önskar att alla akademiska artiklar ska bli Open Access genast, utan några som helst barriärer. En sådan ideologi uttrycker till exempel den definition på Open Access som BOAI, Budapest Open Access Initiative formulerade 2001. Den här definitionen ligger som grund för DOAJ, Directory of Open Access Journals, en databas över Open Access-tidskrifter som blivit tongivande idag. (Databasen är inte helt konsekvent på den här punkten men torde kunna bli det i framtiden.) DOAJ är ett mycket viktigt verktyg för tidskrifters synlighet. När det gäller tidskrifter, dvs. artiklar, har Open Access-scenen förändrats stort inom de senaste åren, men för böcker ser det annorlunda ut. Det finns en motsvarighet, DOAB, men den är knappast lika känd. OA-forskning om böcker inom humaniora är det egentliga temat för denna fördjupningsartikel.

Stegvis mot Open Access: hybridlösningar

Samtidigt som OA-ideologin frodas undrar man om det verkligen är möjligt att få forskningsvärlden att gå mot Open Access, och mot den mest ideologiska formen, meddetsamma. En sak som vi som stöder Open Access borde arbeta för är att frigöra de mest prestigefyllda tidskrifterna ur de multinationella förlagens grepp. Men många nya frågor uppstår: hur ska arbetet med tidskrifterna finansieras, om vi egentligen vill ha en värld utan förlag? Vem ska se till att de akademiska texterna är indexerade och lätta att hitta, vem ska stämpla publikationsdatum för texter, och vem ska sköta kvalitetsgranskningen? I ljuset av insikten att världen kanske snarare borde ändra sig lite i taget mot mer Open Access finns nuförtiden en hel del forskning om möjliga alternativa affärsmodeller och publikationsmodeller där förlag ännu har en roll att spela. Hit hör forskning i Gold Open Access, dvs. när förlagen själva publicerar tidskriftsartiklar eller böcker Open Access, och olika hybrider, som man kallar tidskrifter där författaren väljer om artikeln blir Open Access eller inte – vanligen mot betalning. Att författaren å sin sida betalar för Open Access-möjligheten är bara en av flera möjliga modeller, om än en av de mer kända. Inom humaniora är den snarast en ökänd modell.

Inom det EU-finansierade forskningsprojektet Agora – Scholarly Open Access Research in European Philosophy som vi, en forskargrupp vid ämnet filosofi, Humanistiska fakulteten vid Åbo Akademi deltagit i, undersöktes några modeller som ligger mittemellan ideologisk OA och kommersiellt gångbar OA. Vi har undersökt både bokpublicering och tidskriftspublicering inom europeisk filosofi. Våra resultat torde gå att generalisera någorlunda inom sektorerna humaniora och samhällsvetenskaper fastän ämnesvisa skillnader ofta finns.

Open Access-böcker – är det någon vits?

I samarbete med det tyska lilla men internationella filosofiförlaget Ontos publicerade Agoraprojektet den 1 juni 2011 på Ontos webbplats 27 böcker som givits ut i tryck tidigare som Open Access-publikationer. Böckerna hade publicerats mellan 2003 och 2011 och fyra av dem för färre än 18 månader sedan – tiden från tryck varierade alltså mellan 9 år och 6 månader.

Försäljningssiffrorna följdes noggrant upp innan dagen för OA-publicering och också efteråt. Likaså följdes nerladdningssiffrorna för pdf-filerna upp i denna longitudinella studie, vars mål var att försöka ta reda på risker och möjligheter med en s.k. ”delayed OA-modell” för böcker. Open Access för böcker har inte undersökts alls i samma utsträckning som tidskriftsartiklar och man får akta sig för att tänka att OA i dessa två fall fungerar likadant. Artiklar är enkla att skriva ut och många läser dem på skärm. I det fallet är en artikel det intressanta objektet istället för t.ex. ett nummer av en tidskrift som till sin omfattning snarare liknar en bok. Böcker däremot fungerar annorlunda: de är inte så enkla att skriva ut och humanioras invånare verkar inte vara mogna för att läsa böcker på skärm (vilket bl.a. forskningsprojektet OAPEN-UK:s stora forskarenkät antyder). Böcker recenseras. Det gör sällan artiklar eller tidskriftsnummer. Affärsmässigt finns också stora skillnader: böcker säljs en och en medan tidskrifter säljs som prenumerationer, enskilda eller i paket, s.k. bundles.

Nedladdningen av pdf-böckerna i vårt experiment var krångligare än vanligt: man måste registrera sig som kund hos Ontos för att få en e-post med länk till den pdf-bok man ville ha. Däremot fanns en GoogleBooks-version tillgänglig redan i förlagets elektroniska bokkatalog. Det här brukar man ibland kalla för en ”Freemium-modell”, när en lite sämre version är öppet tillgänglig och en finare version, dvs. Premiumversionen, i pdf-form antingen kostar eller är lite svårare att få fatt i (se till exempel Open Book Publishers för en mera avancerad Freemium-modell och OAPEN Library för en aggregator för böcker inom humaniora). Att nedladdningen var lite krånglig var kanske bra för oss forskningsmässigt – även om idealet ju är att de elektroniska böckerna ska vara lätta att hitta så att tillgången blir så stor som möjligt – eftersom tröskeln gör att vi vet att det inte var slappa klickanden utan att en potentiell läsare ligger bakom en nedladdning. En såld bok behöver ju inte heller betyda att någon läst den, kan man ju konstatera. För en författare till en bok kan ökad uppmärksamhet vara till nytta och målet borde vara att få så stor spridning som möjligt för ett alster som man jobbat länge med.

Många förlag är oroade över Open Access, och tänker att nedladdningsbara böcker kommer att hindra försäljningen, som ofta är den enda intäktskällan för akademiska bokförlag. Vår undersökning tyder på att det inte alls är fallet, utan att Open Access antingen har en neutral inverkan på försäljningen, eller, i några enstaka fall, en mycket positiv inverkan på försäljningen.

Därtill ökade böckernas synlighet väsentligt. I och med pdf-nedladdningarna kom för hela boklasset i medeltal 40 % flera potentiella läsare till utöver de sålda exemplaren. Vi kan konstatera att sådana här modeller i högsta grad är i författarnas intresse.

Försäljningsuppföljningen gav vid handen att 90 % av cirkulationen skedde inom de första 12 månaderna, dvs. även forskningsböcker ”kallnar” snabbt på marknaden. Där ger Open Access ju en förlängd tillgång efter att böcker ev. är slut från förlaget.

Delayed OA för böcker är en ofta förbisedd idé som kan gagna både förlag och forskare. För tidskrifter gäller det samma, att delayed OA är en rätt okänd men lovande möjlighet åtminstone i vissa fall. Det verkar vårt andra experiment med den nystartade tidskriften Nordic Wittgenstein Review antyda. Delayed OA för tidskrifter är inte ovanligt, visar Mikael Laakso och Bo-Christer Björk vid Svenska Handelshögskolan i Helsingfors, men de modellerna har fått stå i skuggan av modeller med OA-avgifter, som också många forskningsfinansiärer och universitet börjat räkna med efterhand.

Samtidigt erbjöd Ontos en annan OA-möjlighet till de författare som fick böcker antagna för publicering under 2011-12, nämligen en hybridmodell som vi kallar för Ontos Open. Enligt den modellen skulle författarnas bok publiceras OA samtidigt som den kom ut i tryck för en avgift på 1500€, eller 12 månader efter tryck för 750€. Förlagsdirektören hade räknat ut summan utgående från sin förväntade vinst och risken att gå miste om en del av den. Av lite över 100 författare som erbjöds detta hakade endast 9 på, och de ville alla att boken skulle bli Open Access meddetsamma. Taget i betraktande att OA knappast hämmar försäljningen av de tryckta böckerna vore den här modellen en riktig guldgruva för förlaget. Och allt oftare har författare institutionella medel till sitt förfogande för Open Access – och då ofta i storleksklassen 2-3000€ för en artikel, vilket de stora prestigefyllda förlagen ofta kräver.

Dock visar vår enkät till Ontos’ alla publicerade författare eller antologiredaktörer under 2011-12 att många författare varit lite yrvakna när det gäller Open Access. De har erbjudits att publicera Open Access, de tycker egentligen att det vore en bra idé, men de har inte riktigt noterat möjligheten när den fanns där. I vissa fall anger de att de aldrig skulle kunna tänka sig att låta sin institution stå för en sådan kostnad – inom humaniora generellt är motståndet mot avgifter på författarsidan rätt stort, även om många förlag sedan tidigare kräver tryckbidrag som man om man är kritisk till förlagens roller kan räkna som en annan summa pengar som strömmar från universitetet eller en fond in i förlagets kassa.

Motståndet är enligt Agoras forskningsinsats inom Open Access befogat: Open Access ska minska universitetens problem att betala i överkant för publikationer, vars innehållsproduktion de redan stått för, och eftersom förlagets risk för förlust på bokförsäljningen pga. OA verkar obetydlig borde ingen avgift behövas för att täcka den. Istället kan en Open Access-version vara till fördel för både författare och förlag.

När förlagen inser detta kommer vi kanske att kunna ta flera mindre steg mot Open Access, i en framtid där förlagen fortsättningsvis har en roll att spela.

Läs också:

Open access i teori och praktik

av Jessica Parland-von Essen och Kenneth Nyberg

3 reaktioner på ”Fördjupning: Open Access-böcker – vad säger forskningen?

  1. Pingback: Open access, öppenhet och närvaro – digitaliseringens möjligheter för humaniora. | dissektionsbordet

  2. Pingback: Text: Open access i teori och praktik | Historia i en digital värld

  3. Pingback: Fördjupning: Open Access-böcker – vad säger forskningen? | Historia i en digital värld

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s