Idag återpublicerar vi Helena Holm-Cüzdans och Julia von Boguslawskis fördjupning Textkorpusar för historikerbruk – ett inifrånperspektiv. Liksom förra veckans fördjupningstext av Jenny Bergenmar, Digitala textkritiska utgåvor, hör den närmast till kapitel 3, ”Material”, där den placerats mellan avsnitten Digitalisering av text och Digitalisering av bilder och bilder av föremål. Frågor och synpunkter om texten kan i vanlig ordning lämnas via kommentarfältet på sidan. Vi tackar Helena och Julia (igen) för ett fint bidrag till Historia i en digital värld!
Författare: digihist
Fördjupning: Digitala textkritiska utgåvor
Den första reviderade fördjupningstexten att publiceras i version 2 av Historia i en digital värld är Jenny Bergenmars Digitala textkritiska utgåvor. Fördjupningen hör närmast till kapitel 3, Material, där det placerats mellan avsnitten Digitalisering av text och Digitalisering av bilder och bilder av föremål. Konstruktiva synpunkter är som alltid välkomna och kan lämnas via kommentarfältet på sidan. Stort tack till Jenny för ett värdefullt och välskrivet bidrag!
Text: Att hitta bland material
I dag inleder vi höstterminen här på Historia i en digital värld med publiceringen av Jessica Parland-von Essens avsnitt ”Att hitta bland material”, det första i kapitlet ”Material” i den uppdaterade versionen av HDV. Texten är lätt reviderad jämfört med version 1, och vi är som alltid tacksamma för kommentarer och konstruktiv kritik.
Nya avsnitt och fördjupningar kommer under hösten att publiceras i en takt av ca en text i veckan, så håll ett öga på rutan för ”Nypublicerat” här på sidan framöver!
Text: Det digitala samhället
Nyss publicerade vi ”Det digitala samhället”, vilket är det sista avsnittet i den uppdaterade versionen av kapitel 2, ”Från det tryckta ordet till den digitala världen”. Liksom alltid tar vi tacksamt emot kommentarer och förslag på förbättringar.
Nu tar Historia i en digital värld sommarlov. Vi återkommer en bit in i augusti med nyreviderade texter för kapitel 3, ”Material”. Till dess önskar vi trevlig sommar!
Seminarium i Helsingfors: På jakt efter digital historia
Detta gästinlägg är författat av Petri Paju, forskare för projektet Towards a Roadmap for Digital History in Finland.
Under seminariet ”Digital History in Finland: Possible Futures” diskuterades digitaliseringen av historieforskningen livligt den 15 april 2016 i Helsingfors. Målsättningen med seminariet var att presentera och behandla teknologiska utvecklingsspår som tangerar historievetenskapen och presentera ett nytt projekt för kartläggningen av den ”digitala historien”, dess utveckling, nuläge och forskarnas behov i Finland, ”Towards a Roadmap for Digital History in Finland: Mapping the Past, Present & Future Developments of Digital Historical Scholarship”. Projektet leds av professor Mats Fridlund vid Aalto-universitetet och i bakgrunden finns forskare från fyra olika universitet i Finland. Arbetet finansieras av Konestiftelsen. Vid samma tillfälle delgav också det finska historiska sällskapet Suomen historiallinen seura att man grundat en sektion för digital historia inom sällskapet.
Seminariet inleddes med några framstående exempel på digitalisering inom grannvetenskaperna. Docent Kari Uotila (Muuritutkimus Ky) presenterade den långt gångna digitaliseringen inom arkeologi och en utveckling mot virtuella utgrävningar. Nya tekniker som laserskanning snabbar upp dokumentationsarbetet vid utgrävningar radikalt och befriar från tidigare behov av färdighet i teckning, men kräver i stället nya kompetenser i digital teknik, arkivering av tredimensionella digitala forskningsmaterial samt tolkning av dessa material.
Professor Jukka Tyrkkö från Tammerfors universitet redogjorde för utvecklingen inom korpusbaserad historisk spåkvetenskap ända från de första datorernas tid på 1950-talet till den stora omvälvningen på 1990-talet. De allt större materialen och allt mer avancerade digitala metoderna har öppnat för nya forskningsfrågor gällande språkanvändningen och dess historia. Grovt sett kan man säga att man gått från grammatikaliska studier till mer medveten distinktion mellan olika typer av språkbruk. De nya metoderna har krävt allt noggrannare kategoriseringar, synliggörande av metodval och teamarbete inom projekt, där sakkunniga från olika discipliner, inklusive historiker, bidrar med sin expertis. Åhöraren kunde knappast undgå en tanke om att språkforskarnas resurser och deras material har bidragit med utveckling och kunskap inom digital humaniora som även historiker kan dra nytta av.
Professor Jaakko Suominen från Åbo universitet berättade om tidig användning av datorer i den finska historieforskningen. Presentationen baserade sig på ett samarbete med professor Anna Sivula, även hon från Åbo universitet, och berörde bland annat Viljo Rasilas forskning som publicerats i Historiallinen Aikakauskirja. Den första hette “Datorn i historieforskningen” och ingick i tidskriftens 65:e årgång (nr 2/1967, s 140–146). Rasila verkade sedermera länge som professor vid Tammerfors universitet och använde sig av universitetets stordatorer vid sin forskning om inbördeskriget (Kansalaissodan sosiaalinen tausta, Tammi 1968).
Utmaningar och möjligheter med stordata (big data) beskrevs i sin tur av professor Mikko Tolonen, som medverkar i Comhis, som är ett av Finlands Akademis DIGIHUM-projekt. Comhis forskar i finländsk offentlighet 1640–1910 utgående från digitala bibliotekskataloger och digitaliserade tidningar.
Avslutningsvis talade en av arrangörerna, utredningsprojektets forskare Petri Paju, om själva projektet och dess upplägg. Första steget är en forskarenkät om den digitala historiens introduktion och forskarnas tankar om nuläget. Under rubriken “Digital historieforskning i Finland förr, nu och i morgon” är avsikten dels att dokumentera utvecklingen, dels att utreda vilka behov forskare har i dag. Resultaten behandlas anonymt och materialet kommer att arkiveras i Samhällsvetenskapliga dataarkivet. En preliminär rapport planeras bli klar i augusti 2016.
Översättning: Jessica Parland-von Essen
Historia i en digital värld 