Välkommen till webbplatsen för Historia i en digital värld! Här planerar vi, Jessica Parland-von Essen och Kenneth Nyberg, att under det kommande året publicera en serie texter som våren 2014 ska utmynna i en bok med samma titel. Den handlar om hur den digitala revolutionen – datorernas frammarsch, uppkomsten av internet, mobila teknologier och sociala medier – förändrat villkoren för hur historisk kunskap produceras, gestaltas, sprids och används i vårt samhälle. Tyngdpunkten ligger på hur historikernas roll och arbete påverkas, men de frågor som tas upp berör också på olika sätt andra grupper såsom arkiv-, biblioteks- och museipersonal, lärare och journalister.

Boken Historia i en digital värld ska ges ut i digital och kanske också tryckt form. Vi lägger ut texterna här för att intresserade läsare, med eller utan specialistkunskap, ska kunna bidra till att göra boken bättre innan den publiceras mer slutgiltigt. Det är ett sätt att arbeta som på engelska kallas open peer review, vilket snabbt håller på att bli allt vanligare inom forskarvärlden. Vi hoppas att sakkunniga och intresserade tar sig tid att kommentera och bidra med sina egna insikter, erfarenheter och kunskaper.

I detta första inlägg presenterar vi grundidén med projektet och en preliminär publiceringsplan för de kapitel och avsnitt vi just nu planerar skriva. Förhoppningsvis framgår av rubrikerna ungefär vad vi tänker täcka in, men den som tycker att något (mer eller mindre självklart) ämne saknas är mycket välkommen att föreslå nytt innehåll via kommentarfunktionen. Vi tar också gärna emot tips på relevant litteratur och webbplatser som kan vara av intresse, liksom all annan konstruktiv kritik rörande projektet och dess uppläggning.

Projektidé

En av de grundläggande förändringsprocesser som påverkat alla vetenskapliga discipliner under de senaste decennierna är digitaliseringen av både själva forskningsarbetet och den vetenskapliga kommunikationen. Vid universiteten har medvetenheten om de utmaningar detta medför ökat på senare år, men förhållningssättet till informationsteknologiska metoder blir ofta okritiskt eller aningslöst på grund av att tekniken är så tillgänglig att vi inte ser hur avancerade program formar allt det vi gör med den. Därmed är det viktigt att historiker, liksom de som ansvarar för insamling och bevarande av kulturarvet, har en grundläggande förståelse för de tekniska aspekterna av sitt arbete och de frågor detta aktualiserar för forskning och samverkan både inom och utom kulturarvssektorn.

Arbete med digitala material och verktyg kräver mycket reflektion och omsorgsfull planering. Varje projekt är unikt, men det finns ändå anledning att känna till en del grundläggande saker. Eftersom vi alla arbetar med datorer numera gäller detta i praktiken var och en som arbetar med forskning. Med tanke på att vi i dag har mera potentiella digitala källmaterial än någon annan typ av källor, och att framtidens historiker kommer att ha främst digitala material för att rekonstruera eller förklara vår tid, är detta ett brännande problem även för kulturarvsinstitutioner som arkiv, bibliotek och museer.

Internationellt är digital humaniora (Digital Humanities, ofta förkortat DH) redan ett stort och växande fält och i såväl Finland som Sverige pågår arbete baserat på avancerade tekniska lösningar, till exempel Zacharias Topelius Skrifter (http://topelius.fi/) och den svenska Litteraturbanken (www.litteraturbanken.se/). På engelska finns vid det här laget en omfattande, delvis ganska specialiserad litteratur, men på svenska saknas till och med mer översiktliga arbeten som ger en bred ingång till ämnet.

Syftet med det projekt vi presenterar här är skriva en bok som fyller en sådan funktion, och som samtidigt tar upp de mer kunskapsteoretiska och principiella metodologiska frågor som den digitala utvecklingen väcker. Fokus ligger huvudsakligen på historisk forskning och bevarandefrågor knutna till material som används där, men stora delar av boken bör ha relevans även för det humanistiska fältet i vidare mening.

Projektets målsättning är att utarbeta en publikation, gärna både digital och tryckt, som till omfattning motsvarar en kort monografi (120–150 boksidor). Framställningen ska i första hand ge en bred översikt, men på ett antal punkter innehåller den också fördjupningar av varierande omfattning. Rikligt med länkar och hänvisningar ska leda läsaren vidare till mer specialiserad litteratur och externa digitala resurser för ytterligare fördjupning och/eller exemplifiering av de företeelser som behandlas.

Inledningsvis publiceras texten som en serie blogginlägg på denna webbplats där det ges möjlighet för intresserade att lämna respons på materialet i form av kommentarer, förslag till ändringar/tillägg eller tips på länkar och litteratur. Preliminärt blir det åtta kapitel bestående av ett trettiotal avsnitt, där det första läggs ut på sajten för respons den 15 maj 2013 och det sista den 15 december samma år. Synpunkterna arbetas löpande in i texten inför den slutliga publiceringen som e-bok och ev. tryckt bok våren 2014.

Preliminär publiceringsplan

Vi planerar att lägga ut nya avsnitt ungefär enligt nedanstående tidsschema, där datumen anger när det första avsnittet i respektive kapitel publiceras; grovt sett är tanken att nya avsnitt sedan kommer ut i en takt om ett per vecka.

Författarna samarbetar nära och båda bidrar därför, i varierande grad, till alla bokens delar. Varje kapitel eller avsnitt har dock en huvudansvarig, vilket nedan anges med initialer: JP för Jessica Parland-von Essen och KN för Kenneth Nyberg. Avsnitt utan initialer skrivs huvudsakligen av den kapitelansvariga.

(Uppdatering 130619: Observera att planerna löpande revideras utan att detta inlägg uppdateras;  på denna sida finns dock alltid en aktuell publiceringsplan.)

Inledning (15/5 – JP)

1. Den digitala revolutionen (22/5 – KN)

Från stordatorer till sociala medier

Konsekvenser för samhälle och forskning

Att förhålla sig till teknisk förändring

2. Den digitala världen (15/6 – JP)

Medier, kommunikation och kultur

Språk och betydelse

Det digitala formatets särdrag

3. Forskarvärldens respons (15/7 – KN)

Digital humaniora: definitioner och debatter

Digital historia: innebörder och historik

Betydelser av ”digitalisering”

4. Historieforskning i den digitaliserade världen (15/8 – JP)

Digitala källmaterial

Digitalisering av källor

Källkritik och hänvisningar på webben (JP/KN)

Källkritik och hänvisningar i material i digitalarkiv (JP/KN)

5. Metoder inom digital historia (15/9 – JP)

Att strukturera information

Kvantitativa metoder (JP/KN)

Visualiseringen som metod (JP/KN)

Kollektivt arbete

6. Digitalbaserade material och långsiktigt bevarande (15/10 – JP)

Den förändrade offentligheten (JP/KN)

Vad är forskningsdata?

Att arkivera webb och sociala medier

Urval – vad ska och vad kan sparas?

Planering av långsiktigt bevarande

7. Att förmedla historia i den digitala världen (15/11 – JP/KN)

Att arkivera och publicera forskningsdata

Upphovsrätt och open access (KN/JP)

Andra sätt att publicera sig (KN/JP)

Nya undervisningsformer (KN)

8. Historikerrollens förändringar (15/12 – KN)

Expertens roll och auktoritet

Forskaren som varumärke

Framtidens historiker

Exempel på fördjupande kortartiklar (vi tar gärna emot förslag på fler!):

3D-rekonstruktioner

Standarder för metadata

Datavisualisering

Textkorpusar

Länkad öppen data

Geografisk information och kartor

TEI-kodning

Crowdsourcing

Vi är tacksamma för all respons, till exempel:

– Rättelser, förtydliganden och andra mindre ändringar

– Förslag till avsnitt och fördjupningar som borde finnas med

– Tips om relevant litteratur och webbsidor (projekt, bloggar etc.)

– Förslag på bilder, visualiseringar etc. som illustrerar resonemang i texten

Den som har specialkunskaper och kan tänka sig att skriva en fördjupningsartikel (1–2 s) om något av ovanstående ämnen, eller andra, är mycket välkommen att kontakta oss på digihist (snabel) gmail (punkt) com.