Det tredje avsnittet i Jessicas kapitel 6 heter ”Arkivering av digitalbaserade material”. Det introducerar frågorna om vad som ska sparas, av vem och hur, av allt det material som idag produceras digitalt i original. Vad det handlar om är webbsidor, data i sociala medier m.m. som snabbt publiceras men också snabbt kan försvinna om vi inte aktivt ser till att spara och bevara det. Men hur ska det gå till? Avsnittet ger en kort översikt och öppnar upp för många frågor. Finns det fler som vi borde tagit upp? Har du andra synpunkter? Kommentera gärna!
Text: Vad är forskningsdata?
Efter ett litet uppehåll på grund av praktisk-tekniska orsaker fortsätter idag Jessicas kapitel 6 med avsnittet ”Vad är forskningsdata?” Det behandlar dels frågan om vad som ska betraktas som forskningsdata, dels de möjligheter och utmaningar som finns med långsiktigt bevarande av sådana data. En av de aspekter som tas upp är hur olika former av digital myndighetskommunikation (t.ex. via Twitter) kan och bör bevaras, och i vilken mån den är att likställa med offentliga handlingar i traditionell mening. Vi är som alltid tacksamma för konstruktiv kritik via kommentarfältet!
Text: Den förändrade offentligheten
Kapitel 6, med Jessica som huvudansvarig författare, handlar om ”Digitalbaserade material och långsiktigt bevarande”. Det inleds i dag med avsnittet ”Den förändrade offentligheten” som Jessica och Kenneth skrivit tillsammans, vilket introducerar och diskuterar några av kännetecknen för den nya offentlighet som på senare år har vuxit fram på webben och i sociala medier. De delvis nya villkor som gäller där påverkar också möjligheterna att samla in, arkivera och bevara forskningsdata av olika slag, och i de följande avsnitten kommer vi att behandla några av de frågor som aktualiseras i det sammanhanget.
Fördjupning: ProBok – en proveniens- och bokbandsdatabas
I dag är vi mycket glada över att kunna presentera den andra fördjupningsartikeln hittills här på Historia i en digital värld, Helena Strömquists ”ProBok – en proveniens- och bokbandsdatabas”. Den rikligt illustrerade artikeln redogör för databasen ProBok och diskuterar bland annat hur den digitala utvecklingen påverkar vårt förhållande till böcker som text respektive materiella artefakter. ProBok är ett intressant exempel på den nya typ av information och material som i allt högre grad blir tillgängliga för forskningen, och Helenas artikel är en mycket läsvärd text. Vi är som alltid intresserade av att få respons, så lämna gärna synpunkter eller frågor via kommentarfältet!
Text: Om kritisk granskning
Jessica avslutar idag sitt kapitel ”Metoder inom digital historia” med ett avsnitt kallat ”Om kritisk granskning”. Det är ett försök att kortfattat peka på några av de utmaningar de digitala forskningsmetoderna ställer oss inför, särskilt hur vi kan och bör bevara en kritisk hållning till alla de nya verktyg och resurser som nu ställs till vårt förfogande utan att vi alltid vet hur de är uppbyggda eller fungerar. Kommentarer mottages tacksamt!
Historia i en digital värld 