Fördjupning: Kulturomik: Att spana efter språkliga och kulturella förändringar i digitala textarkiv

Idag har vi glädjen att kunna publicera ytterligare en välskriven fördjupning av kvalificerade författare. Det är Lars Borin och Richard Johansson som redogör för och diskuterar olika aspekter av kulturomik, ett av de senaste årens mest omdiskuterade exempel på användning av ”big data” för att analysera språklig, kulturell och historisk förändring. Den rikligt illustrerade fördjupningsartikeln sätter in kulturomiken i ett sammanhang och tar sedan upp både möjligheter och svårigheter med detta arbetssätt tillämpat på svenskspråkigt material. Vi är som alltid tacksamma för frågor och konstruktiv kritik!

Fördjupning: Digitala textarkiv och forskningsfrågor

Det är roligt att idag få publicera ännu en välskriven, innehållsrik fördjupningsartikel av en inbjuden gästskribent, ”Digitala textarkiv och forskningsfrågor” av Mats Malm. Den behandlar de möjligheter och utmaningar som analys av stora mängder digitaliserad text, framför allt skönlitteratur, ger upphov till. Särskild uppmärksamhet ägnas åt frågor om urval och representativitet av sådant material för historisk forskning, och fördjupningen tar också upp begrepp som fjärrläsning och topic modeling. Kommentarer och frågor är, som alltid, mycket välkomna!

Text: Big data

Det fjärde avsnittet i Jessicas kapitel ”Metoder inom digital historia” är författat av Kenneth och heter ”Big data”. Det är en kort översikt av de frågor inom digital historia som är kopplade till kvantitativa metoder i vid mening, förhållandet mellan kvantitativa och kvalitativa angreppssätt samt några exempel på de förstnämnda i form av text mining, distant reading och topic modelling. Vi tar som alltid tacksamt emot kommentarer. Denna gång är förslag på svenska översättningar av alla dessa engelska begrepp särskilt välkomna!

Text: Betydelse(r) för forskningen

Det sista avsnittet i Kenneths kapitel ”Forskarvärldens respons” heter ”Betydelse(r) för forskningen” och utgör ett försök att summera och karakterisera några av huvuddragen i det genomslag digitala verktyg hittills fått inom humanistisk forskning i allmänhet och historia i allmänhet. Denna sammanfattning av det hittills sagda i boken bildar samtidigt en utgångspunkt för den mer konkreta genomgången av olika aspekter av digitala material och metoder i de följande kapitlen. Konstruktiv kritik och andra synpunkter är, som alltid, mycket välkomna!

Jo Guldi om digital historia

För en dryg vecka sedan, den 4 december, gästades Humanistiska fakulteten av Jo Guldi från Brown University och Harvard Society of Fellows. Guldi är ett välkänt namn i de amerikanska diskussionerna om digital historia och det var därför mycket roligt att hon ville besöka oss på väg till konferensen Media Places 2012 vid HumLab i Umeå. Mats Fridlund från Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori hade tagit initiativet till denna halvdag, med Mats Malm från Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion och jag själv från Institutionen för historiska studier som medarrangörer.

Dels höll Guldi en öppen föreläsning, samordnad med en doktorandkurs vid FLOV, om ”Digital Methods and the Long Land War”, och efter en kort paus ett forskarseminarium med rubriken ”Mapping Time, Mapping Space”. Sammantaget utgjorde det en slags introduktion till, argumentation för och översikt över några olika metoder och verktyg inom digital historia. Ett av dessa verktyg var Paper Machines – en mjukvara för att identifiera mönster och relationer i stora mängder textbaserade data – som Guldi själv varit med och utvecklat.

Jo Guldi i Göteborg

Jo Guldi i Göteborg den 4 december. Hennes bok Roads to Power publicerades 2011.

Mitt och andras twitterflöde från evenemanget har jag samlat ihop på Storify, vilket ger en idé om vad som sades. En poäng Guldi återkom till flera gånger var å ena sidan det stora potentiella värdet av digitala metoder och å andra sidan vikten av att inte glömma de historiska frågorna. Tillfrågad om de digitala verktygen kan leda till helt ny typ av kunskap var hon ganska försiktig och betonade att exempelvis Google Ngrams, om inte annat, kan användas för att generera frågor inom forskning och provocera till diskussion i undervisningssammanhang. I rätt händer och utnyttjad på rätt sätt kan den typen av metoder också leda fram till ny kunskap som vi inte hade kunnat få på andra sätt, särskilt när vi kopplar ihop den digitala vågen med den rumsliga vändning (the spatial turn) som vi också sett inom forskningen på senare år.

Det jag tog med mig från denna eftermiddag med Guldi och som jag tyckte var så intressant, var just den nyanserade optimism hon förespråkade och som jag redan antytt ovan. Hon anser helt uppenbart att vi som historiker måste utnyttja de många nya möjligheter som digitala metoder ger oss, men är också noggrann med att betona att vi är historiker och inte dataspecialister – och det ska vi inte heller bli. Istället bör vi mycket mer än idag utveckla samarbeten med de som kan teknik, media och design; de har enligt Guldi verktygen men är ofta svältfödda på data, medan vi har mängder av data men saknar verktygen för att bearbeta dem.