Text: Vad är forskningsdata?

Efter ett litet uppehåll på grund av praktisk-tekniska orsaker fortsätter idag Jessicas kapitel 6 med avsnittet ”Vad är forskningsdata?” Det behandlar dels frågan om vad som ska betraktas som forskningsdata, dels de möjligheter och utmaningar som finns med långsiktigt bevarande av sådana data. En av de aspekter som tas upp är hur olika former av digital myndighetskommunikation (t.ex. via Twitter) kan och bör bevaras, och i vilken mån den är att likställa med offentliga handlingar i traditionell mening. Vi är som alltid tacksamma för konstruktiv kritik via kommentarfältet!

Text: Den förändrade offentligheten

Kapitel 6, med Jessica som huvudansvarig författare, handlar om ”Digitalbaserade material och långsiktigt bevarande”. Det inleds i dag med avsnittet ”Den förändrade offentligheten” som Jessica och Kenneth skrivit tillsammans, vilket introducerar och diskuterar några av kännetecknen för den nya offentlighet som på senare år har vuxit fram på webben och i sociala medier. De delvis nya villkor som gäller där påverkar också möjligheterna att samla in, arkivera och bevara forskningsdata av olika slag, och i de följande avsnitten kommer vi att behandla några av de frågor som aktualiseras i det sammanhanget.

Fördjupning: ProBok – en proveniens- och bokbandsdatabas

I dag är vi mycket glada över att kunna presentera den andra fördjupningsartikeln hittills här på Historia i en digital värld, Helena Strömquists ”ProBok – en proveniens- och bokbandsdatabas”. Den rikligt illustrerade artikeln redogör för databasen ProBok och diskuterar bland annat hur den digitala utvecklingen påverkar vårt förhållande till böcker som text respektive materiella artefakter. ProBok är ett intressant exempel på den nya typ av information och material som i allt högre grad blir tillgängliga för forskningen, och Helenas artikel är en mycket läsvärd text. Vi är som alltid intresserade av att få respons, så lämna gärna synpunkter eller frågor via kommentarfältet!

Text: Om kritisk granskning

Jessica avslutar idag sitt kapitel ”Metoder inom digital historia” med ett avsnitt kallat ”Om kritisk granskning”. Det är ett försök att kortfattat peka på några av de utmaningar de digitala forskningsmetoderna ställer oss inför, särskilt hur vi kan och bör bevara en kritisk hållning till alla de nya verktyg och resurser som nu ställs till vårt förfogande utan att vi alltid vet hur de är uppbyggda eller fungerar.  Kommentarer mottages tacksamt!

Nya tider – en uppdatering

Sedan vi publicerade den första texten här i mitten av maj har vi tämligen exakt följt den ursprungliga publiceringsplanen, med bara någon dags differens här och var. Faktum är att de flesta avstegen har bestått i att nya texter har tillkommit längs vägen, vilket gjort att det många veckor blivit två publicerade avsnitt snarare än ett. Hittills har vi alltså med råge hållit det rätt ambitiösa tidsschema vi började med, och vi har nu avverkat nästan två tredjedelar av huvudtexten i den planerade boken. Häromdagen publicerade vi dessutom den första av ungefär ett dussin fördjupningsartiklar skrivna av utomstående författare. Det är egentligen ganska fantastiskt att vi lyckats komma så långt på drygt fem månader, och det är också glädjande att se att vi sakta men säkert får allt fler läsare på webbplatsen.

Den närmaste tiden kommer vi dock att göra en mindre förskjutning i tidsschemat, främst för att skapa utrymme för de oplanerade avsnitt som tillkommit och de fördjupningar som nu börjar bli klara men också av praktiska skäl som har att göra med vår publiceringsprocess. Det sista, relativt korta avsnittet i kapitel 5 läggs alltså ut den 22 oktober, medan det första avsnittet i kapitel 6 preliminärt publiceras den 30 oktober – två veckor senare än vi ursprungligen planerade. De följande två kapitlen, de sista i boken, förskjuts i motsvarande mån så att publiceringen av huvudtexten slutförs under de första veckorna i januari snarare än i slutet av december. Framöver blir det alltså lite längre mellan de reguljära avsnitten här, men å andra sidan lär det bli fler fördjupningar och dessutom kanske – fast det är mer osäkert – en annan typ av material som vi håller på att förbereda. Det finns alltså fortfarande mycket att se fram emot!