Kommer snart: HDV 2.0!

I dagarna har det gått två år sedan vi slutförde den första versionen av Historia i en digital värld (PDF, ca 5 mb). Sedan starten har webbplatsen haft drygt 35 000 besök, och som huvudförfattare har vi (Jessica och Kenneth) haft tillfälle att presentera vårt arbete på olika seminarier i både Sverige (Riksarkivet, Högskolan i Halmstad, Göteborgs universitet) och Finland (Helsingfors universitet). Under dessa år har fältet utvecklats snabbt, inte minst i Finland vilket behandlades i ett inlägg här för några veckor sedan. Det finns alltså helt klart ett behov av en ny version av det vi sinsemellan brukar kalla “HDV”, och nyligen påbörjade vi arbetet med en sådan uppdatering.

Under och efter arbetet med föregående utgåva förde vi många diskussioner om vem boken riktar sig till. Vi har återigen tagit upp den frågan, och eftersom fältet också etablerar sig allt starkare inom universitetsvärlden ser situationen ganska annorlunda ut i dag än för ett par år sedan. Vilka är våra läsare och vad vill vi uppnå?

Trots allt tänker vi oss nog fortfarande en liknande läsarkrets som senast: texterna kan dels fungera som introduktion i ämnet för studenter i särskilt historia och digital humaniora, men också som ett diskussionsinlägg riktat till aktiva forskare och andra med intresse av dessa frågor. Vi vill peka på saker som vi tycker är viktiga att beakta då man sysslar med digital humaniora och sätta in utvecklingen i ett längre historiskt perspektiv. Det handlar om frågor kring källkritik och behandling av digitaliserade och digitalbaserade material, om hur de digitala metoderna skiljer sig från traditionella metoder och hur de nya metoderna förhåller sig till de gamla, och om hur man i dag kan arbeta och kommunicera sin kunskap i en digital miljö.

I dag behöver man kanske inte längre argumentera lika mycket för att digitaliseringen av vår kultur och den humanistiska forskningen är faktum som vi alla behöver ta ställning till. Ingendera av oss har under de senaste åren själva aktivt bedrivit akademisk forskning med en digital ansats, men det är ändå en utveckling som vi har följt nära under lång tid. Av båda dessa skäl känns det som att det i dag finns mer principiella och allmänna frågor vi vill lyfta fram, snarare än att i detalj gå in på praktiken i olika digitala metoder. Vår tanke är ändå att också i den nya versionen låta aktiva forskare presentera och diskutera mer tekniska aspekter. Vi hoppas därför återigen på bidrag, uppdateringar och kommentarer av våra kolleger.

I grova drag kommer den uppdaterade versionen av HDV att ha samma grundstruktur som den föregående, men vi kommer att försöka renodla dispositionen och göra den tydligare så att det blir färre upprepningar och glapp mellan olika delar. I princip hoppas vi kunna publicera ett kapitel i månaden från mars till december (bortsett från juli då vi tar paus), vilket betyder ett nytt avsnitt eller fördjupning nästan varje vecka. Texterna läggs ut på respektive kapitels sida allt eftersom de blir färdiga, och när ett kapitel är komplett meddelar vi det med ett inlägg här på sajten.

Genom åren har vi fått ett antal kommentarer på både enskilda avsnitt och HDV som helhet, men såhär i början av uppdateringsarbetet är det särskilt välkommet med konstruktiv kritik och synpunkter som kan hjälpa oss att göra den nya versionen ännu bättre. Vi är också tacksamma för alla tips om bra DH-litteratur, digitala verktyg och resurser som vi kan eller borde uppmärksamma i HDV 2.0. Lämna gärna sådana kommentarer och förslag via formuläret nedan, epost eller Twitter (kontaktuppgifter finns här)!

Under arbetet med den nya versionen kommer vi också att ha mer reguljära blogginlägg på webbplatsen då och då, främst i form av korta hänvisningar till dagsaktuella diskussioner och intressanta länkar till nya projekt eller materialsamlingar. Det tänker vi börja med redan nu, genom att tipsa om den nyligen publicerade introduktionen till ”digital history” (PDF, 143 kb) av Anna Nilsson Hammar i tidskriften Scandia. Den är på engelska och är tänkt som en allmän orientering, men i någon mening är den skriven utifrån en svensk eller nordisk horisont. Som sådan är den något vi alldeles för länge har saknat: en kort men initierad översikt av fältet digital historia och några av dess centrala frågor, skriven för historiker (och andra) som är intresserade av ämnet utan att veta så mycket om det. Hammars artikel är därför en välkommen resurs och kommer utan tvekan att bli en viktig referenspunkt i vårt arbete med den uppdaterade versionen av Historia i en digital värld.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s