Fördjupning: Transkribering av manuskript och förstaupplagor med talkokrafter

I anslutning till Jessicas avsnitt om crowdsourcing från häromdagen publicerar vi i dag den allra första av det tiotal fördjupningsartiklar som planeras ingå i ”Historia i en digital värld”. Det är Sakari Katajamäki som skrivit en text kallad ”Transkribering av manuskript och förstaupplagor med talkokrafter”. Den redogör för ett framgångsrikt exempel på hur crowdsourcing använts i samband med digitalisering och transkribering av material från författaren Aleksis Kivi, och diskuterar de olika frågor ett sådant arbetssätt ger upphov till.

Vi hoppas att Sakaris fördjupningsartikel ska få många läsare – det är den värd! Liksom alltid är vi också tacksamma för konstruktiv respons, vilken kan lämnas via kommentarfältet.

Text: Kollektivt arbete (crowdsourcing)

Idag publicerar vi det sjätte avsnittet i Jessicas kapitel ”Metoder inom digital historia”. Det heter ”Kollektivt arbete (crowdsourcing)” och behandlar den roll organiserat och storskaligt samarbete med lekmän kan ha för forskning inom historia och andra områden. Förutom ett antal exempel på hur forskare använt sig av crowdsourcing för att digitalisera text eller koda befintliga texter, diskuteras också några av de särskilda problem och möjligheter detta arbetssätt aktualiserar både rent organisatoriskt och med hänsyn till kvaliteten på forskningsdata. Vi tar tacksamt emot synpunkter på texten i kommentarfältet!

Text: Visualiseringar

Dagens avsnitt i kapitlet ”Metoder inom digital historia” är det femte i ordningen och heter kort och gott ”Visualiseringar”. Det är författat av Jessica och Kenneth gemensamt och tar upp både vilka syften och funktioner visualiseringar används till och vilka former de kan ta sig, med några konkreta exempel. Avsnittet berör också frågan om hur visualiseringar förhåller sig till text och hur infografik bör utformas för mesta möjliga läsbarhet. Vi är, som alltid, tacksamma för konstruktiv kritik!

Text: Big data

Det fjärde avsnittet i Jessicas kapitel ”Metoder inom digital historia” är författat av Kenneth och heter ”Big data”. Det är en kort översikt av de frågor inom digital historia som är kopplade till kvantitativa metoder i vid mening, förhållandet mellan kvantitativa och kvalitativa angreppssätt samt några exempel på de förstnämnda i form av text mining, distant reading och topic modelling. Vi tar som alltid tacksamt emot kommentarer. Denna gång är förslag på svenska översättningar av alla dessa engelska begrepp särskilt välkomna!

Text: Databaser

Ämnet för det tredje avsnittet i Jessicas kapitel ”Metoder inom digital historia” är ”Databaser”, vilka är en grundläggande infrastruktur för många olika typer av arbete med digitala metoder. I avsnittet beskrivs kortfattat, i både text och bild, vad en relationsdatabas är och därefter diskuteras några av de viktigaste metodologiska och organisatoriska frågor arbete med databaser aktualiserar. Som alltid tar vi tacksamt emot konstruktiv kritik via kommentarfältet!