Nya tider – en uppdatering

Sedan vi publicerade den första texten här i mitten av maj har vi tämligen exakt följt den ursprungliga publiceringsplanen, med bara någon dags differens här och var. Faktum är att de flesta avstegen har bestått i att nya texter har tillkommit längs vägen, vilket gjort att det många veckor blivit två publicerade avsnitt snarare än ett. Hittills har vi alltså med råge hållit det rätt ambitiösa tidsschema vi började med, och vi har nu avverkat nästan två tredjedelar av huvudtexten i den planerade boken. Häromdagen publicerade vi dessutom den första av ungefär ett dussin fördjupningsartiklar skrivna av utomstående författare. Det är egentligen ganska fantastiskt att vi lyckats komma så långt på drygt fem månader, och det är också glädjande att se att vi sakta men säkert får allt fler läsare på webbplatsen.

Den närmaste tiden kommer vi dock att göra en mindre förskjutning i tidsschemat, främst för att skapa utrymme för de oplanerade avsnitt som tillkommit och de fördjupningar som nu börjar bli klara men också av praktiska skäl som har att göra med vår publiceringsprocess. Det sista, relativt korta avsnittet i kapitel 5 läggs alltså ut den 22 oktober, medan det första avsnittet i kapitel 6 preliminärt publiceras den 30 oktober – två veckor senare än vi ursprungligen planerade. De följande två kapitlen, de sista i boken, förskjuts i motsvarande mån så att publiceringen av huvudtexten slutförs under de första veckorna i januari snarare än i slutet av december. Framöver blir det alltså lite längre mellan de reguljära avsnitten här, men å andra sidan lär det bli fler fördjupningar och dessutom kanske – fast det är mer osäkert – en annan typ av material som vi håller på att förbereda. Det finns alltså fortfarande mycket att se fram emot!

Fördjupning: Transkribering av manuskript och förstaupplagor med talkokrafter

I anslutning till Jessicas avsnitt om crowdsourcing från häromdagen publicerar vi i dag den allra första av det tiotal fördjupningsartiklar som planeras ingå i ”Historia i en digital värld”. Det är Sakari Katajamäki som skrivit en text kallad ”Transkribering av manuskript och förstaupplagor med talkokrafter”. Den redogör för ett framgångsrikt exempel på hur crowdsourcing använts i samband med digitalisering och transkribering av material från författaren Aleksis Kivi, och diskuterar de olika frågor ett sådant arbetssätt ger upphov till.

Vi hoppas att Sakaris fördjupningsartikel ska få många läsare – det är den värd! Liksom alltid är vi också tacksamma för konstruktiv respons, vilken kan lämnas via kommentarfältet.

Text: Kollektivt arbete (crowdsourcing)

Idag publicerar vi det sjätte avsnittet i Jessicas kapitel ”Metoder inom digital historia”. Det heter ”Kollektivt arbete (crowdsourcing)” och behandlar den roll organiserat och storskaligt samarbete med lekmän kan ha för forskning inom historia och andra områden. Förutom ett antal exempel på hur forskare använt sig av crowdsourcing för att digitalisera text eller koda befintliga texter, diskuteras också några av de särskilda problem och möjligheter detta arbetssätt aktualiserar både rent organisatoriskt och med hänsyn till kvaliteten på forskningsdata. Vi tar tacksamt emot synpunkter på texten i kommentarfältet!

Text: Visualiseringar

Dagens avsnitt i kapitlet ”Metoder inom digital historia” är det femte i ordningen och heter kort och gott ”Visualiseringar”. Det är författat av Jessica och Kenneth gemensamt och tar upp både vilka syften och funktioner visualiseringar används till och vilka former de kan ta sig, med några konkreta exempel. Avsnittet berör också frågan om hur visualiseringar förhåller sig till text och hur infografik bör utformas för mesta möjliga läsbarhet. Vi är, som alltid, tacksamma för konstruktiv kritik!

Text: Big data

Det fjärde avsnittet i Jessicas kapitel ”Metoder inom digital historia” är författat av Kenneth och heter ”Big data”. Det är en kort översikt av de frågor inom digital historia som är kopplade till kvantitativa metoder i vid mening, förhållandet mellan kvantitativa och kvalitativa angreppssätt samt några exempel på de förstnämnda i form av text mining, distant reading och topic modelling. Vi tar som alltid tacksamt emot kommentarer. Denna gång är förslag på svenska översättningar av alla dessa engelska begrepp särskilt välkomna!