Dagens text, ”Framtidens historiker” med Kenneth som författare, är det tredje och sista avsnittet i kapitel 8, ”Historikerrollens förändringar”. De närmaste veckorna kommer vi publicera flera fördjupningar som hör till tidigare kapitel, men dagens avsnitt utgör det sista i bokens löpande huvudtext. Det är ett försök att dra ihop trådarna från tidigare avsnitt och kapitel, resonera om konsekvenserna för historiker och andra forskare och, mycket försiktigt, sia om den framtid som redan är här för oss alla. Frågor och konstruktiv kritik välkomnas som alltid!
Text: Forskarens roll och expertens auktoritet
Det andra avsnittet i kapitel 8 heter ”Forskarens roll och expertens auktoritet” och är en direkt fortsättning på diskussionen i det första, där huvuddragen i den digitala utvecklingens konsekvenser skisserades. I fokus för framställningen här står hur historikers och andra forskares expertroll och arbetssätt kan komma att påverkas av de nya förutsättningarna, framför allt demokratiseringen av tillgång till information. Vi är, som alltid, tacksamma för respons i form av frågor, kommentarer och konstruktiv kritik!
Text: Vad har egentligen hänt?
Kapitel 8, ”Historikerrollens förändringar”, är bokens sista och har Kenneth som ansvarig författare . Det inleds idag med avsnittet ”Vad har egentligen hänt?”, vilket är ett försök att mycket kort sammanfatta några av de väsentliga dragen i den digitala utveckling som behandlats tidigare i boken. Resten av kapitlet kommer mot den bakgrunden att diskutera forskarrollens förändring och vad det kan tänkas innebära för framtidens historiker. Stora frågor med osäkra svar – kommentera gärna!
Fördjupning: Kulturomik: Att spana efter språkliga och kulturella förändringar i digitala textarkiv
Idag har vi glädjen att kunna publicera ytterligare en välskriven fördjupning av kvalificerade författare. Det är Lars Borin och Richard Johansson som redogör för och diskuterar olika aspekter av kulturomik, ett av de senaste årens mest omdiskuterade exempel på användning av ”big data” för att analysera språklig, kulturell och historisk förändring. Den rikligt illustrerade fördjupningsartikeln sätter in kulturomiken i ett sammanhang och tar sedan upp både möjligheter och svårigheter med detta arbetssätt tillämpat på svenskspråkigt material. Vi är som alltid tacksamma för frågor och konstruktiv kritik!
Text: Nya undervisningsformer
Med Kenneths avsnitt ”Nya undervisningsformer” når kapitel 7, ”Att förmedla historia i en digital värld”, sitt slut. I texten diskuteras mycket översiktligt några av de frågor historieundervisningen ställs inför med anledning av den digitala utvecklingen, ett ämne som egentligen förtjänar en egen bok. Bland de företeelser som på så vis sätts in i ett större sammanhang finns MOOCs, ”flipped education”, traditionella läroböcker och användning av sociala medier i undervisningen. Frågor? Synpunkter? Kommentera gärna!
Historia i en digital värld 