Dagens text är del II av avsnittet om ”Nya publiceringsformer”, vilket författats av Kenneth och Jessica gemensamt (del I finns här). Tyngdpunkten i denna del ligger på de sammanhang eller kanaler där forskning kommuniceras, snarare än publikationerna som sådana. Här behandlas t.ex. frågor om fragmentering av den information som finns i forskningspublikationer och hur den – åtminstone delvis – kan återsamlas med hjälp av länkad data, användning av sociala medier för att kommunicera forskning och de frågor det leder till rörande relationen mellan forskare och lekmän. (Det sistnämnda är något vi återkommer till i kapitel 8, ”Historikerrollens förändringar”.) Kommentera gärna!
Text: Nya publiceringsformer I
Historia i en digital värld rivstartar det nya året med ett fullmatat avsnitt som publiceras i två delar. Den första av dessa, ”Nya publiceringsformer I”, bygger vidare på de tidigare texterna i kapitel 7 och är författad av Kenneth och Jessica gemensamt. Avsnittet vidgar perspektivet från diskussionen om open access-publicering av traditionella vetenskapliga texter till frågorna om de nya format, medier och sammanhang för publicering som nu växer fram. I avsnittet diskuteras bl.a. betydelsen av konventioner för texters längd och struktur, multimediala framställningsformer, forskningens fragmentering och försöken till återsamling genom alltmer länkad information. Vi hoppas, som alltid, på respons i form av frågor, kommentarer och konstruktiv kritik!
Text: Open access i teori och praktik
Det tredje avsnittet i kapitel 7 heter ”Open access i teori och praktik” och är skrivet av Jessica och Kenneth gemensamt. Liksom det föregående avsnittet och Yrsa Neumans fördjupning om OA-publicering av böcker behandlar det frågor om fri tillgänglighet av forskningsresultat. Tyngdpunkten ligger här på olika modeller för OA-publicering av artiklar, och texten diskuterar särskilt den roll öppna publikationsarkiv kan spela i det sammanhanget. Avsnittet uppmärksammar också diskussionen om svenska Vetenskapsrådets beslut nyligen att dra in det ekonomiska stödet till tidskrifter inom humaniora och samhällsvetenskap. Det är med andra ord en fullmatad text och kommentarer är som alltid mycket välkomna!
Med detta tar ”Historia i en digital värld” julledigt under några veckor och återkommer den 8 januari, då nästa avsnitt i kapitel 7 läggs ut. Eftersom det den senaste månaden tillkommit något fler texter än tidigare beräknat och vi inte vill lägga ut dem för tätt, har vi också gjort en liten justering i publiceringsschemat för det material som återstår. Preliminärt innebär det att vi når slutet av kapitel 8, bokens sista, mellan den 25 och 30 januari. Vi tillönskar alla läsare en riktigt god jul och ett gott nytt år!
Fördjupning: Open Access-böcker – vad säger forskningen?
Idag har vi glädjen att kunna publicera ännu en läsvärd fördjupningsartikel av en utomstående skribent. Det är Yrsa Neuman vid Åbo Akademi som skriver om open access-publicering av böcker baserat på en nyligen genomförd studie. Artikeln diskuterar likheter och skillnader mellan OA-publicering av tidskriftsartiklar och böcker, olika betalningsmodeller och hur OA-publicering av påverkar den traditionella försäljningen av böcker inom humaniora. Frågor och kommentarer mottages tacksamt!
Text: Det nya publiceringslandskapet
Det andra avsnittet i kapitel 7 är författat av Kenneth och Jessica gemensamt och heter ”Det nya publiceringslandskapet”. Där beskrivs hur förutsättningarna för historikers och andra humanisters publicering av sin forskning påverkats av både tekniska och institutionella förändringar på senare år. Avsnittet berör de skilda publiceringstraditionerna inom humaniora och naturvetenskap/medicin, upphovsrätt till forskning och öppenheten som vetenskapligt ideal i den digitala världen. Vi är, som alltid, tacksamma för frågor och konstruktiv kritik!
Historia i en digital värld 